TEMA Mjölk

Mjölk bra eller dåligt?

Idag debatteras det huruvida mjölkens effekter är på kroppen. Mjölk har historiskt betraktats som ett bra livsmedel för dess näringsrika innehåll samt dess räddning från livshotande näringsbrister.  Men på senare år har mjölkens nyttighet ifrågasatts efter nya undersökningar. Där har man kommit fram till att mjölken inte bara ger positiva effekter utan också negativa.

Positivt       
-Mjölk innehåller 18 av de 22 viktiga vitaminer och mineraler kroppen behöver för synen, skelettet, huden etc.

Proteinrod.jpg

Kolhydrater

Fett

Vitamin A*

Vitamin D*

Tiamin (vitamin B1)

Riboflavin (vitamin B2)
gron.jpg
Niacin

Vitamin B6 (pyridoxin) 

Folat (folsyra) 

Vitamin B12Kalium 

Kalcium 

 Fosfor

Magnesium bla-paket.jpg

Zink

Selen

Jod 

- Bra källa för kalcium och D-vitamin. Källan för D-vitamin är viktig under vinterhalvåret då vår solexponering är liten.       
- Bra proteinkälla: Mjölk innehåller ett protein som kan användas väldigt lätt av kroppen.  
- Långsam kolhydrat, Lågt GI-värde: Nedbrytningen av mjölksockret tar tid vilket gör upptaget långsamt.         
- Studier visar att mjölk skulle underlätta vid viktnedgång och minska risken för tjocktarmscancer. Vilka beståndsdelar det beror på är oklart, kanske något ämne i fettet eller kalcium.       
-Mjölk är en bra baskälla för barn som växer (skelettet) medan den har mindre betydelse för vuxna.


Negativt

- För stor konsumtion av mjölkfett är inte bra för vare sig hjärtat eller kärl.
- Mjölk är ”flytande kalorier” vilket gör det lättare att få i sig för mycket energi.       
- Innehåller mycket socker (mjölksocker) till skillnad från andra proteinkällor, vilket kan stimulera frisättningen av det fettbildande insulinet oproportionerligt mycket.       
- Mjölkkonsumtion är kopplat till ökad risk för att utveckla autoimmuna sjukdomar som typ 2-diabetes.
- Innehåller stora mängder retinol som kopplas till en ökad risk för benskörhet.

- Studier visar att för stora intag kan öka inflammationsrisken dvs sänka immunförsvaret. Därför ska man inte överkonsumera mjölk och ett tips är att dricka mjölk till max två måltider.         
- Hämmar upptaget av järn.

Om vi adderar de positiva och negativa effekterna är frågan om mjölk är ett bra livsmedel eller inte? Det är svårt att avgöra men något man kan hålla sig till är grundprincipen som gäller all mat: ”Lagom är bäst”.


Vilken sorts mjölk är bäst?

Det finns olika sorters mjölk och dem flesta varierar efter fetthalten. Mjölksorterna är industriellt processade på olika sätt. Sedan har vi andra mjölkkällor som sojamjölk och havremjölk.

Mjölkprocessen:

  1. Mjölken separeras till grädde och skummjölk med hjälp av en centrifug.
  2. Standardiseras, som innebär att man åter blandar grädde och skummjölk till de exakta fetthalter man vill ha för olika mjölktyper.
  3. Homogeniseras, mjölken pressas genom ytterst små munstycken för att slita sönder fettpartiklarna och finfördela fettet så att mjölken inte skiktar sig.
  4. Vitaminiseras: Lätt-och mellan mjölk tillförs konstgjorda A- och D-vitaminer som försvinner när fettet tas bort.
  5. Pastöriseras: Mjölken upphettas till ca 72 grader under 15 sekunder, eller till 140 grader under 2-4 sekunder för att den ska få en extra lång hållbarhet.


Nackdelar: När mjölken processas förlorar den många av sina ursprungliga kvalitéer. Homogeniseringen gör simage.jpgå att mjölken blir vitare och krämigare men samtidigt tappar mjölken sin smak. Vid pastöriseringen försvinner ännu mer aromer samt nyttiga enzymer och vitaminer. Opaströriserad mjölk är dock inte att förespråka då det kan innebära bakterier och annat som är skadligt för kroppen.

I mellan- och lättmjölk tillförs konstgjorda A- och D-vitaminer, medan dessa vitaminer bättre bevaras i standardmjölken (3%). Gammaldags mjölk eller annan mjölk som varken har homogeniserats eller standardiseras är att föredra. Då är det minst tillsatser samt att näringsinnehållet har bevarats mest optimalt. Fetthalten i gammaldags mjölk kan komma att variera efter kornas ”producerade fetthalt”.

 


Näringsvärden per 100 gram livsmedel


 
         

Livsmedelsnamn


 
 

Energi (kcal)(kcal)


 

Protein(g)


 

Fett(g)


 

Kolhydrater(g)


 

Kalcium(mg)


 

Summa transfettsyror(g)


 

Gammaldags mjölk fett 4,2 %


 

70


 

3,4


 

4,1


 

4,8


 

114


 

2,7


 

Mjölk fett 3%


 
 

60


 

3,4


 

3


 

4,8


 

116


 

0,1


 

Mellanmjölk fett 1,5%

 berik A- och D-vitamin


 

48


 

3,5


 

1,5


 

5


 

117


 

0


 

Lättmjölk fett 0,5%

berik A- och D-vitamin 


 

39


 

3,5


 

0,5


 

5


 

119


 

0


 

Minimjölk fett < 0,1%

berikad


 

36


 

3,5


 

0,1


 

5


 

119


 

0


 

Havredryck Oatly


 
 

44


 

1,1


 

1,6


 

5,8


 

5


 
 

Sojadryck


 
   

60


 

2,5


 

1,5


 

9,1


 

19


 
 
                 



 

Tabellen kommer ifrån Livsmedelsverket. I jämförelse med mineraler och vitaminer är de "vanliga" mjölksorterna i de flesta fall mer näringstäta jämfört med Havredryck och Sojadryck. Proteinhalten är också högre. Sojadryck och Havredryck kan vara lämpliga för dem som är laktosintoleranta.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.