Protein

TEMA proteinpulver https://naringsriktliv.n.nu/proteinpulver

Hur påverkar näringsämnet kroppen?

Kroppen består av ca 15-20 % protein. Protein är främst byggnads- och
reparationsmateriel och är en av våra viktigaste energikällor. Kroppen kan inte
lagra protein på samma sätt som med kolhydrater och fett så därför behövs ett
dagligt intag. Det är viktigt att vara i energibalans annars kan protein börja
användas som energikälla, när dess huvudsakliga uppgift är att bygga upp och
reparera. Har även funktioner som att verka som enzymer. Proteinerna i kroppen
är ständigt i nedbrytning och uppbyggnad. För hormoner går detta snabbt medan
för proteiner i organ går det långsammare. Nedbrytningen och uppbyggnaden går
ungefär lika snabbt vid normala förhållanden. Ett högt proteinintag ger
snabbare proteinsyntes och nedbrytning.

Ämnet används som byggnadsmaterial för muskler, blod, enzymer, hormoner och
signalsubstanser. Många andra ämnen är bundna till protein. Levern bildar också
protein för att upprätthålla blodets viskositet de vill säga så att det inte
blir för lätt-eller trögflytande. Både vita och röda blodkroppar är uppbyggda
av protein.

Protein är uppbyggda av aminosyror som innehåller en aminogrupp bestående av kväve och väte och en karboxylgrupp bestående av kol, väte och syre. Protein byggs upp av aminosyror. Det finns 20 stycken olika aminosyror som kan kombineras på oändligt många sätt och är anledningen till att protein kan ha så många olika funktioner. De tjugo olika aminosyrorna har olika egenskaper tack vare sina olika sidokedjor. Vissa aminosyror attraherar varandra och ger en speciell tredimensionell struktur.Det är denna struktur som gör proteinet unikt. Utan strukturen blir proteinet oanvändbart. Förlusten av denna struktur sker bl.a i magsäcken när du äter protein. Detta sker för att du ska kunna spjälka proteinkedjan till de fria aminosyror som kan tas upp från tunntarmen till blodet. En bra balans mellan protein, kolhydrater och fett stimulerar viktminskningen samt sänker risken att drabbas för hjärt-och kärlsjukdomar samt diabetes. En bra balans är 30 % protein, 30 % fett och 40 % kolhydrater. Ett gott intag minskar risken att drabbas av benskörhet.

När man får i sig animaliskt protein så som mjölk, ägg, kött, fisk eller fågel får man i sig alla aminosyror i tillräcklig mängd. Animaliska proteinkällor är effektivare för muskeltillväxten än vegetabiliska källor.

Vegetabiliska proteiner är inte lika lätta att bryta ner som animaliska. De innehåller fibrer och antiproteaser som försvårar nedbrytningen från protein till aminosyror. Antiproteaser är ämnen som hämmar de enzymer som bryter ner proteiner. Vegetabiliska proteiner bryts ner 10-20 % sämre än animaliska proteiner. I praktiken behövs ett intag på 10-20 % mer protein om du baserar livsmedeln på vegetabiliska proteiner för att få samma upptag av aminosyror till blodet.

Muskelmassan utgör proteinförrådet.
Muskler kan utveckla enorm kraft och energi och är grunden till vår rörlighet.
Kontraktioner i muskler är inte bara till för att vi ska kunna röra oss utan
för att kroppen ska kunna fungera. Hjärtat är en muskel. Muskler pumpar runt
blodet i kroppen, vilket påverkar transport av syre, koldioxid och
näringsämnen.

Proteiner är, efter kroppsfettet, kroppens största energidepå. Det finns mycket mer lagrad energi i form av protein än kolhydrater. Vid diet eller hård träning kan en stor del av energin komma från protein. Det finns också protein som kan förbrännas dirket i muskeln, det är viktigt vid hård träning. Kroppen kan göra sig av med 30 % av proteinreserverna innan det anses vara livshotande. Det är för att andning och hjärtslag blir svåra att upprätthålla.

Protein som bränsle

Nästan alla livsmedel innehåller protein även om halten varierar kraftigt. Proteinet tas upp från maten. Det första som händer med proteinet är att det hamnar i magsäcken. I denna miljö sker uppspjälkningen av proteinerna – denaturering. De tredimensionella strukturerna är svåra att bryta ner men går med hjälp av enzymer. Proteinet blir nu en rak kedja med aminosyror. När denna kedja lämnar magsäcken och beger sig till tunntarmen kan den plötsligt spjälkas med hjälpa av proteaserna. Resultatet blir fria aminosyror- proteinstumpar- peptider. De absorberas i tunntarmen.

Aminosyror kan användas som bränsle men då måste kvävet först kopplas bort i levern. Kvar blir en kedja av kolatomer som används som energiprodukt. Glukos kan även bildas i relativt stora mängder från aminosyror, vilket hjälper blodsockernivån hålla sig jämn. Kvävet som blir kvar kan användas på två sätt: Antingen användas vid produktion av aminosyror eller vid bildning av ammoniak i levern. Ammoniak är giftigt och höga doser omvandlas då till urea och andra utsöndringsämnen. Ca 70 % av kvävet lämnar kroppen via urinen medan 20 % utsöndras via avförningen. Återstående 10 % försvinner via hud, hår och naglar.

Innan aminosyrorna kommer ut i blodet passerar de levern, som har en viktig roll i nedbrytningen. I levern kan proteinet brytas ner i glukoneogenesen och bilda glukos. Väl i blodet tas aminosyrorna upp och transporteras till cellerna. Där kan de användas till att bygga upp nya proteiner med DNA som mall.

Tre faktorer som stimulerar glukoneogenes:

-Hög energiförbrukning

-Lågt kolhydratintag

-Högt proteinintag

Näringsämnet kan delas in i:

-Essentiella aminosyror- aminosyror som kroppen kan inte själv kan producera.

-Icke-essentiella aminosyror- aminosyror som kan produceras i kroppen.

Vad kan brister medföra?

Vid svält är det proteinbrist man slutligen dör av. Hjärtat får inte tillräckligt med protein och kan därmed inte reparera sig självt, hjärtat försvagas. Slutresultatet är hjärtsvikt och död trots att det kan finnas energi kvar i fett depåerna.

Överdosering

Inte bra om man äter för mycket protein när man har njurbesvär, för då kan de överbelasta njuren.  

I Vilka livsmedel finns näringsämnet i?